Vi börjar tisdagen 5 december kl.1200. Massa olika pyssel finns att tillgå; virkning, stickning, broderi, pärlor, färger av olika slag etc. Du gör det du vill och är intresserad av. NADA börjar samtidigt med det finns inget hinder att hoppa in i Skapargruppen när akupunkturen är över.
Den 15 december ca kl. 18.00. Anmälan är obligatorisk och vi vill ha svar senast tisdag 3 december och först till kvarn gäller! Det finns max 20 platser att tillgå. Anmälan sker helstvia e-post kontakt@rfhl-goteborg.
Årets sista styrelsemöte föregår julbordet och därför är starttiden lite osäker.
Från och med hösten 2023 erbjuder RFHL Göteborg sina medlemmar att få gå i KBT terapi för endast 300 kr/session.
Vår terapeut kommer att finnas till hands att boka på onsdagar och torsdagar enligt överenskommelse. Sessionerna sker i RFHLs lokaler på Vegagatan 48 A.
Vi har inga regler för hur ofta eller hur många sessioner man kan gå. Däremot finns det naturligtvis begränsningar så ju snabbare du är på att boka tider och ta del av detta desto säkrare är det att du får en plats.
Detta är endast tillgängligt för våra medlemmar och medlemskapet i föreningen kostar 100 kr per år eller 25 kr/år för studenter, pensionärer, arbetslösa eller boende på institution. Du hittar mer information om hur du betalar in medlemsavgiften till RFHL här: Bli medlem
Vår terapeut är: Thomas Sonefors
Thomas går just nu en KBT utbildning och terapin kommer att erbjudas som utbildningsterapi. Förutom ACT/KBT så är Thomas också utbildad Gestaltterapeut (sedan 2017), som är ytterligare en form av psykoterapi, och vill man läsa mer om honom och hans verksamhet så hittar ni det på hans hemsida www.kroppogestalt.se . Där hittar du också Thomas kontaktuppgifter.
Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en form av psykoterapi (KBT) som fokuserar på att hjälpa människor att acceptera sina känslor och tankar istället för att kämpa emot dem. Genom att öva mindfulness och medveten närvaro kan klienter lära sig att observera sina tankar utan att döma dem. ACT betonar också betydelsen av att leva i enlighet med ens värderingar och ta aktiva steg mot sina mål. Vi kommer att göra analyser och arbeta strukturerat enligt tydliga ramar.
Kontakt kan ske både via RFHLs kansli eller direkt till Thomas.
1,2 miljoner svenskar äter idag SSRI och SNRI-mediciner mot depression och ångest. Problemet är att patienterna inte får reda på att dessa är beroendeframkallande trots att de ofta är svåra att sluta med efter en längre tids användande. Problemen kan handla om ökad ångest eller fysiska besvär som exempelvis känslor av elstötar i huvudet (Sven Ternov, 2013).
Orsaken är att vården har sin egen definition av vad som är beroende (1177, 2022a). Enligt vården handlar läkemedelsberoende inte om när läkemedel är svåra att sluta med utan enbart om missbruk. Med missbruk menas exempelvis att patienter med tiden behöver ta allt högre doser. SSRI- och SNRI mediciner är i sig svåra att missbruka ur den meningen att patienter inte med tiden behöver ta exempelvis allt högre doser. Vården har därför rätt i att SSRI/SNRI inte är beroendeframkallande om vi enbart ser till vårdens egen definition av beroende. Dock brukar vi i vanlig svenska förknippa begreppet beroende med när en människa har svårt att sluta med något. Jag menar därför att vården har ett bedrägligt beteende mot många psykiatriska patienter.
Orsaken är att vården kallar problem med att sluta med dessa mediciner för ”utsättningssymptom” (1177, 2022b). Ordet ”utsättningssymptom” är inget ord som vi använder i vardaglig svenska. Däremot brukar vi kalla det för beroende när en människa har svårt att sluta med något. Dessutom finns ordet ”utsättningssymptom” inte med i svenska akademins ordlista, men ordet beroende finns med (Svenska akademins ordböcker, 2022). Jag tycker därför att svensk psykiatri idag har ett bedrägligt beteende mot patienterna!
Svenska psykiatri är också okunniga om hur dessa mediciner ska trappas ut. En läkare som heter Sven Ternov vittnade om detta redan år (2013). Ternov hade medicinerats med SNRI-medicinen Venlafaxin under flera år mot en depression. Enligt Ternov trappade han ned medicinen under en alldeles för kort period på bara några veckor. Det medförde ökad ångest och känslor av elstötar i huvudet. Ternov förespråkar därför nedtrappning av dessa mediciner under längre tidsperioder. Jag håller personlig med Ternov. Det eftersom jag själv i mars förra året fick råd av min läkare att trappa ned SNRI-medicinen Duloxetin i två veckor och sedan sluta. Jag halverade dosen under en hel månad, men fick ändå obehaglig abstinens i form av känslor av stötar i hjärnan och långvarig ångest.
Jag tycker därför att vården ska ändra sin definition för vad som är beroendeframkallande medicin till att även innefatta medicin som är svår att sluta med och att vårdpersonal måste få bättre utbildning om hur dessa mediciner ska trappas ned! Dock kommer psykiatrin inte att agera om det inte finns byggs upp ett tryck. Jag vill därför avsluta med två tips:
2. Skriv och klaga på läkemedelsverkets definition av läkemedelsberoende. Detta då det är läkemedelsverket som har bestämt att läkemedelsberoende inte handlar om det är svårt att sluta med en medicin. Skriv till: registrator@lakemedelsverket.se
/Från en som trappar ned en SNRI-medicin Samuel Nordangård
Vi använder cookies på vår webbplats för att ge dig den mest relevanta upplevelsen genom att komma ihåg dina preferenser och upprepade besök. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till användningen av ALLA cookies. Du kan dock besöka "Cookieinställningar" för att ge ett kontrollerat samtycke.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse när du navigerar genom webbplatsen. Av dessa lagras cookies som kategoriseras som nödvändiga i din webbläsare eftersom de är nödvändiga för att webbsidans grundläggande funktioner ska fungera. Vi använder också tredjepartscookies som hjälper oss att analysera och förstå hur du använder denna webbplats. Dessa cookies kommer endast att lagras i din webbläsare med ditt samtycke. Du har också möjlighet att välja bort dessa cookies. Men att välja bort vissa av dessa cookies kan påverka din surfupplevelse.
Nödvändiga cookies är absolut nödvändiga för att webbplatsen ska fungera korrekt. Dessa cookies säkerställer grundläggande funktioner och säkerhetsfunktioner på webbplatsen, anonymt.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
viewed_cookie_policy
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
Analytiska cookies används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen. Dessa cookies hjälper till att ge information om mätvärden för antalet besökare, avvisningsfrekvens, trafikkälla, etc.