1,2 miljoner svenskar äter idag SSRI och SNRI-mediciner mot depression och ångest. Problemet är att patienterna inte får reda på att dessa är beroendeframkallande trots att de ofta är svåra att sluta med efter en längre tids användande. Problemen kan handla om ökad ångest eller fysiska besvär som exempelvis känslor av elstötar i huvudet (Sven Ternov, 2013).
Orsaken är att vården har sin egen definition av vad som är beroende (1177, 2022a). Enligt vården handlar läkemedelsberoende inte om när läkemedel är svåra att sluta med utan enbart om missbruk. Med missbruk menas exempelvis att patienter med tiden behöver ta allt högre doser. SSRI- och SNRI mediciner är i sig svåra att missbruka ur den meningen att patienter inte med tiden behöver ta exempelvis allt högre doser. Vården har därför rätt i att SSRI/SNRI inte är beroendeframkallande om vi enbart ser till vårdens egen definition av beroende. Dock brukar vi i vanlig svenska förknippa begreppet beroende med när en människa har svårt att sluta med något. Jag menar därför att vården har ett bedrägligt beteende mot många psykiatriska patienter.
Orsaken är att vården kallar problem med att sluta med dessa mediciner för ”utsättningssymptom” (1177, 2022b). Ordet ”utsättningssymptom” är inget ord som vi använder i vardaglig svenska. Däremot brukar vi kalla det för beroende när en människa har svårt att sluta med något. Dessutom finns ordet ”utsättningssymptom” inte med i svenska akademins ordlista, men ordet beroende finns med (Svenska akademins ordböcker, 2022). Jag tycker därför att svensk psykiatri idag har ett bedrägligt beteende mot patienterna!
Svenska psykiatri är också okunniga om hur dessa mediciner ska trappas ut. En läkare som heter Sven Ternov vittnade om detta redan år (2013). Ternov hade medicinerats med SNRI-medicinen Venlafaxin under flera år mot en depression. Enligt Ternov trappade han ned medicinen under en alldeles för kort period på bara några veckor. Det medförde ökad ångest och känslor av elstötar i huvudet. Ternov förespråkar därför nedtrappning av dessa mediciner under längre tidsperioder. Jag håller personlig med Ternov. Det eftersom jag själv i mars förra året fick råd av min läkare att trappa ned SNRI-medicinen Duloxetin i två veckor och sedan sluta. Jag halverade dosen under en hel månad, men fick ändå obehaglig abstinens i form av känslor av stötar i hjärnan och långvarig ångest.
Jag tycker därför att vården ska ändra sin definition för vad som är beroendeframkallande medicin till att även innefatta medicin som är svår att sluta med och att vårdpersonal måste få bättre utbildning om hur dessa mediciner ska trappas ned! Dock kommer psykiatrin inte att agera om det inte finns byggs upp ett tryck. Jag vill därför avsluta med två tips:
2. Skriv och klaga på läkemedelsverkets definition av läkemedelsberoende. Detta då det är läkemedelsverket som har bestämt att läkemedelsberoende inte handlar om det är svårt att sluta med en medicin. Skriv till: registrator@lakemedelsverket.se
/Från en som trappar ned en SNRI-medicin Samuel Nordangård
På torsdagar kl 13.00 – 14.00 håller Susanne i beroendegrupp. Är du beroende eller behöver råd och stöd i din nedtrappning och vill träffa andra i samma situation så är detta rätt forum för dig. Kontakta oss per email eller telefon om du vill delta.
Som representant för RFHL deltog jag, Karl Wahlman, på en två dagar lång konferens vid namnet Withdrawal from Psychiatric Drugs arrangerad av International Institute of Psychiatric Drug Withdrawal (IIPDW). Konferensen handlade i det stora hela om abstinensbesvär orsakat av psykofarmaka, nedtrappning och riskerna med psykofarmaka. Nedan summerar jag kortfattat det som lyftes fram under konferensen.
I introduktionen till konferensen lyfter John Read upp att abstinensbesvären som psykofarmaka kan orsaka är dåligt kända bland läkare och andra. Således är det svårt för många patienter att få stöd i nedtrappning och hanteringen av de negativa effekter som ett psykofarmakabruk kan skapa.
I den första föreläsningen lyfter Carina Håkansson fram, på ett balanserat sätt utifrån sin erfarenhet som psykoterapeut, de biverkningar som många brukare av psykofarmaka upplever när de vill trappa ned på dem. Carina framhäver också att många personer blivit förskrivna psykofarmaka utan att få veta om de potentiella riskerna ett psykofarmakabruk kan innebära.
Under föreläsning nummer två belyser journalisten Robert Whitaker effekterna av ett långvarigt psykofarmakabruk. Han visar att många studier pekar på att personer som använt psykofarmaka i det långa loppet mår sämre än personer som inte blivit medicinerade för deras psykiska ohälsa. Studier visar också på att risken för återfall i sjukdom verkar öka vid en långvarig medicinering samtidigt som sjukdomens intensitet ökar.
Laura Delano delar med sig av sina erfarenheter av sluta med sex olika psykofarmaka. Numera är hon sedan tolv år fri från mediciner och är mamma till ett barn på 16 månader. Hennes negativa erfarenheter av psykmediciner och abstinensbesvären hon kämpat med under flera år fick henne att grunda organisationen The inner compass, som stödjer människor som vill avsluta sina psykotropa mediciner.
Första dagen avslutas med en film riktad till läkare. Filmen berättar om biverkningar som antidepressiva mediciner kan orsaka, vilka abstinensbesvär nedtrappning kan leda till, hur abstinensbesvär kan urskiljas från återfall i sjukdom samt riktlinjer för hur en bra nedtrappning i det stora hela skall se ut. Hur nedtrappningen utformas skiljer sig från person till person, vilket innebär att en individuell vägledning är väldigt viktig under nedtrappningsprocessen.
Dag två börjar med en föreläsning av Joanna Moncrieff. I sin föreläsning framhäver Moncrieff att det inte finns några bevis på att psykisk ohälsa skulle vara orsakat av biologiska mekanismer. Dock förskrivs psykofarmaka ofta på premissen att det är en neurokemisk obalans som orsakar sjukdomen, som kan korrigeras genom en medicinering. Denna individualisering av psykisk ohälsa kan leda till ett fördjupat lidande då den inte tar tag i de egentliga processer som orsakat sjukdomen.
Även om medicinering av psykisk ohälsa är den rådande paradigmen inom sjukvården visar Magnus Hald att det inte behöver vara så. Numera finns det effektiva behandlingsmetoder som inte utgår från medicinering eller en biologisk syn på psykisk ohälsa. Dessa metoder är dock dåligt kända inom sjukvården. Det krävs därför en större medvetenhet om de goda resultat som en sådan behandlingsmetod innebär.
Konferensen avslutades med ett diskussionstillfälle för alla deltagare. Avslutningsvis tyckte deltagarna att denna unika konferens måste bli en årlig företeelse och att det måste ske mer påverkanskampanjer riktade mot sjukvården, speciellt de som förskriver psykofarmaka.
Skrivet av Karl Wahlman för RFHL Göteborg
Karl Wahlman är utbildad socionom och antropolog med Masterexamen. Han är intresserad av användningen av psykofarmaka och de upplevelser som många brukare beskriver när det gäller att sluta med dessa läkemedel. Hans Master-uppsats behandlar upplevelser av att trappa ner antidepressiva läkemedel och hans intresse i ämnet ledde honom att engagera sig i RFHL Göteborg.
Vi använder cookies på vår webbplats för att ge dig den mest relevanta upplevelsen genom att komma ihåg dina preferenser och upprepade besök. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till användningen av ALLA cookies. Du kan dock besöka "Cookieinställningar" för att ge ett kontrollerat samtycke.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse när du navigerar genom webbplatsen. Av dessa lagras cookies som kategoriseras som nödvändiga i din webbläsare eftersom de är nödvändiga för att webbsidans grundläggande funktioner ska fungera. Vi använder också tredjepartscookies som hjälper oss att analysera och förstå hur du använder denna webbplats. Dessa cookies kommer endast att lagras i din webbläsare med ditt samtycke. Du har också möjlighet att välja bort dessa cookies. Men att välja bort vissa av dessa cookies kan påverka din surfupplevelse.
Nödvändiga cookies är absolut nödvändiga för att webbplatsen ska fungera korrekt. Dessa cookies säkerställer grundläggande funktioner och säkerhetsfunktioner på webbplatsen, anonymt.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
viewed_cookie_policy
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter.
Analytiska cookies används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen. Dessa cookies hjälper till att ge information om mätvärden för antalet besökare, avvisningsfrekvens, trafikkälla, etc.