KBT-terapi hos RFHL-Göteborg från hösten 2023
Från och med hösten 2023 erbjuder RFHL Göteborg sina medlemmar att få gå i KBT terapi för endast 300 kr/session.
Vår terapeut kommer att finnas till hands att boka på onsdagar och torsdagar enligt överenskommelse. Sessionerna sker i RFHLs lokaler på Vegagatan 48 A.
Vi har inga regler för hur ofta eller hur många sessioner man kan gå. Däremot finns det naturligtvis begränsningar så ju snabbare du är på att boka tider och ta del av detta desto säkrare är det att du får en plats.
Detta är endast tillgängligt för våra medlemmar och medlemskapet i föreningen kostar 100 kr per år eller 25 kr/år för studenter, pensionärer, arbetslösa eller boende på institution. Du hittar mer information om hur du betalar in medlemsavgiften till RFHL här: Bli medlem
Vår terapeut är: Thomas Sonefors
Thomas går just nu en KBT utbildning och terapin kommer att erbjudas som utbildningsterapi. Förutom ACT/KBT så är Thomas också utbildad Gestaltterapeut (sedan 2017), som är ytterligare en form av psykoterapi, och vill man läsa mer om honom och hans verksamhet så hittar ni det på hans hemsida www.kroppogestalt.se . Där hittar du också Thomas kontaktuppgifter.
Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en form av psykoterapi (KBT) som fokuserar på att hjälpa människor att acceptera sina känslor och tankar istället för att kämpa emot dem. Genom att öva mindfulness och medveten närvaro kan klienter lära sig att observera sina tankar utan att döma dem. ACT betonar också betydelsen av att leva i enlighet med ens värderingar och ta aktiva steg mot sina mål. Vi kommer att göra analyser och arbeta strukturerat enligt tydliga ramar.
Kontakt kan ske både via RFHLs kansli eller direkt till Thomas.
Vården har ett bedrägligt beteende mot psykiatriska patienter
1,2 miljoner svenskar äter idag SSRI och SNRI-mediciner mot depression och ångest. Problemet är att patienterna inte får reda på att dessa är beroendeframkallande trots att de ofta är svåra att sluta med efter en längre tids användande. Problemen kan handla om ökad ångest eller fysiska besvär som exempelvis känslor av elstötar i huvudet (Sven Ternov, 2013).
Orsaken är att vården har sin egen definition av vad som är beroende (1177, 2022a). Enligt vården handlar läkemedelsberoende inte om när läkemedel är svåra att sluta med utan enbart om missbruk. Med missbruk menas exempelvis att patienter med tiden behöver ta allt högre doser. SSRI- och SNRI mediciner är i sig svåra att missbruka ur den meningen att patienter inte med tiden behöver ta exempelvis allt högre doser. Vården har därför rätt i att SSRI/SNRI inte är beroendeframkallande om vi enbart ser till vårdens egen definition av beroende. Dock brukar vi i vanlig svenska förknippa begreppet beroende med när en människa har svårt att sluta med något. Jag menar därför att vården har ett bedrägligt beteende mot många psykiatriska patienter.
Orsaken är att vården kallar problem med att sluta med dessa mediciner för ”utsättningssymptom” (1177, 2022b). Ordet ”utsättningssymptom” är inget ord som vi använder i vardaglig svenska. Däremot brukar vi kalla det för beroende när en människa har svårt att sluta med något. Dessutom finns ordet ”utsättningssymptom” inte med i svenska akademins ordlista, men ordet beroende finns med (Svenska akademins ordböcker, 2022). Jag tycker därför att svensk psykiatri idag har ett bedrägligt beteende mot patienterna!
Svenska psykiatri är också okunniga om hur dessa mediciner ska trappas ut. En läkare som heter Sven Ternov vittnade om detta redan år (2013). Ternov hade medicinerats med SNRI-medicinen Venlafaxin under flera år mot en depression. Enligt Ternov trappade han ned medicinen under en alldeles för kort period på bara några veckor. Det medförde ökad ångest och känslor av elstötar i huvudet. Ternov förespråkar därför nedtrappning av dessa mediciner under längre tidsperioder. Jag håller personlig med Ternov. Det eftersom jag själv i mars förra året fick råd av min läkare att trappa ned SNRI-medicinen Duloxetin i två veckor och sedan sluta. Jag halverade dosen under en hel månad, men fick ändå obehaglig abstinens i form av känslor av stötar i hjärnan och långvarig ångest.
Jag tycker därför att vården ska ändra sin definition för vad som är beroendeframkallande medicin till att även innefatta medicin som är svår att sluta med och att vårdpersonal måste få bättre utbildning om hur dessa mediciner ska trappas ned! Dock kommer psykiatrin inte att agera om det inte finns byggs upp ett tryck. Jag vill därför avsluta med två tips:
1.Anmäl läkare som inte förespråkar långsam nedtrappning av SSRI till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det står redan idag via 1177 att dessa mediciner ska trappas ned långsamt efter en längre tids användning, men många läkare är ändå sorligt okunniga om det :(1177, 2022b). Anmäl via följande länk: https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/blanketter/klagomal/blankett-for-anmalan-om-klagomal-pa-halso-sjukvarden.pdf
2. Skriv och klaga på läkemedelsverkets definition av läkemedelsberoende. Detta då det är läkemedelsverket som har bestämt att läkemedelsberoende inte handlar om det är svårt att sluta med en medicin. Skriv till: registrator@lakemedelsverket.se
/Från en som trappar ned en SNRI-medicin Samuel Nordangård
Referenser
1177 (2022a). ”Läkemedelsberoende”. Hämtad 2022-02-14, från: https://www.1177.se/Varmland/behandling–hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/rad-om-lakemedel/lakemedelsberoende3/.
1177 (2022b), ”Viktigt att tänka på när du avslutar behandlingen”. Hämtad 2022-02-14, från: https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling–hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-depression/.
Svenska akademins ordböcker (2022a), ” Sökningen på utsättningssymptom i SAOL gav inga svar”. Hämtad 2022-02-14, från: https://svenska.se/tre/?sok=utsättningssymptom&pz=1.
Svenska akademins ordböcker (2022), ”beroende”, Hämtad 2022-02-14, från: https://svenska.se/tre/?sok=beroende&pz=1.
Ternov, Sven (2013), ”Varning för SSRI:s utsättningssymptom2, Hämtad 2022-02-14, från: https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/varning-for-ssri-s-utsattningssymtom/.
Nyhetsbrev 2023 nr 1
